Author
Pierre Pradervand
2 minute read

 

Kärlek i dess speciella dimension av medkänsla utgör en av grunderna för varje civiliserat samhälle. Det är medkänsla som gör mig känslig för lidande, vilken form det än kan ta. Det är medkänsla som vidgar mitt hjärta och gör det möjligt för mig att vara känslig för ett behov på andra sidan planeten, som gör att jag känner igen en bror eller syster i den fula rumpan på gatan eller den tonåringsprostituerade i den lokala baren.

Må medkänsla någonsin fördjupa min omsorg om världens lidande och ännu mer min önskan att hela den.

Må min medkänsla få mig att omedelbart omfamna allt lidande jag blir medveten om, inte genom att ta in det och lida med den andre, utan genom att lyfta det i tanken med inspiration av nåd och lägga det vid fötterna av den oändliga kärleken som helar Allt.

Istället för att beklaga orättvisa i världen eller katastrofer här eller där, kan medkänsla göra det möjligt för mig att öppna min handväska, mina händer eller mitt hjärta för att lindra smärtan andra går igenom.

Må min dagstidning eller TV-nyhetsbulletin bli min dagliga bönbok när jag välsignar och vänder på alla dramatiska eller sorgliga händelser som rapporterats, med vetskap och känsla av att bakom den hypnotiska materialscenen finns en annan verklighet av evigt ljus och universell, villkorslös kärlek som väntar på alla.

Må min medkänsla omfamna Din underbara skapelse, från den lilla insekten till den enorma blåvalen, från den blygsamma busken till de höga sequoiorna eller de 3 000 år gamla cedrarna i Sahara, från den lilla bäcken till det oändliga havet, för Du har skapat dem för vår njutning och nöje.

Och slutligen, må min medkänsla vara så akut och känslig att den till slut lär sig att tränga igenom okunnighetens slöja som får mig att se en materiell värld av lidande där sann vision endast urskiljer den härliga allestädes närvaro av oändlig andlig kärlek och dess perfekta manifestation överallt.



Inspired? Share the article: